Stressmottagningen bedriver behandling och rehabilitering av personer med
stressrelaterade besvär, t ex utbrändhet, ångest/depression p g a stress, kroniskt trötthetssyndrom, diffusa smärtsyndrom, fibromyalgi, högt blodtryck och/eller psykologiska/psykosociala problem i samband med hjärt- kärlsjukdom. Vi har
särskilda program för att förebygga dessa tillstånd bland friska personer. Omhändertagandet är interdisciplinärt och sker individuellt eller i grupp, utifrån var och ens behov. Vid mottagningen finns läkare, psykologer, beteendevetare,
sjuksköterska och akupunktörer. Samtliga har stress och arbetslivsinriktning som specialitet. Vid behov har vi även tillgång till psykiatrikonsult.
Våra behandlingar är sammansatta mot bakgrund av en serie vetenskapliga resultat.
Perspektivet är hälsoinriktat snarare än sjukdomsinriktat. Den huvudsakliga intentionen är att stödja individens starka sidor, minska upplevelsen av stress, återupprätta balansen i olika psykofysiologiska system och därmed underlätta
självläkningsprocessen.
För varje individ görs en bedömning som ligger till grund för de insatser som skall ingå i ett personligt utformat behandlingsprogram. Ett sådant program kan omfatta 3 till 6 månader eller längre tidsperiod beroende på besvärstyp och -grad.
Docent, leg. psykolog Aleksander Perski, är chef för Stressmottagning. Han har varit stressforskare i 25 år och doktorerade 1976 på Uppsala Universitet om biofeedback och viljemässig påverkan av hjärtfrekvens. Han har arbetat som leg. psykolog, med kristerapi kring psykologiska problem orsakade av svåra sjukdomstillstånd. Vid mottagningen arbetar han med att planera behandlingsprogram tillsammans med patienterna samt träffar patienterna för konsultationer.
Siri Lundmark är koordinator vid Stressmottagningen. Hon arbetar vid Försäkringskassan i Stockholm. Under innevarande år hjälper hon till med att organisera mottagningens arbete. Hon deltar också i psykosocialt arbete där man i samråd med arbetsgivaren och familjen försöker förbättra livsvillkoren för patienterna.
Livs- och stresshantering. Grupper i Livs- och stresshantering leds av leg. sjukskötare Olle Hallgren som har arbetat med denna metod i 12 år, bl a på HälsoInvest Föllinge, en enhet för rehabilitering av patienter med hjärt-kärlsjukdom. Olle har lett hundratals grupper inom privat och offentlig verksamhet, patienter i rehabilitering och grupper i personlig utveckling, ledare och chefer i ledarskapsutveckling, personal i stresshanteringsutbildning m m.
Syftet med Livs- och stresshanteringen är att:
Livs- och stresshanteringen bedrivs alltid i grupper om 6–8 individer och deltagarna hjälper och stöttar varandra i de förändringsarbeten som ska utföras. Hemuppgifter ges till nästkommande session, utifrån vars och ens förmåga och ork. Hemuppgifterna redovisas vid nästa tillfälle och på det viset sker en vardags- och verklighetsförankrad handledning i deltagarnas rehabilitering på hemmaplan. Gruppsessionerna varar i två timmar och administreras en gång i veckan under de första sex veckorna och en gång varannan vecka under resten av behandlingstiden.
Instruktören Kerstin Meguro undervisar i QiGong och Taijichuan. Hon har studerat hälsogymnastiken Taijichuan i 10 år och QiGong i 5 år. Det underliggande antagandet för både Taijichuan, QiGong och japansk akupunktur (se nedan) är att hälsoproblem uppstår när kroppens naturliga självläkningssystem kommer ur balans. Detta innebär att en obalans uppstått i de energiflödesbanor (keiraku) som i väst kallas meridianer. Syftet med behandlingen är således att balansera och stärka de olika meridiansystemen genom de här beskrivna teknikerna. QiGong är en form av hälsogymnastik som utövats i årtusenden i Kina och Japan. Kerstin Meguro använder en form som kallas “de åtta sidenrullarna” och består av just åtta rörelser. Taijichuan är från början en kampkonst med rötter i Kina. De långsamma rörelserna och andningsteknikerna upplevs som meditativa och har en lugnande effekt på utövaren. Det finns många olika former av Taijichuan. Den som bedrivs av Kerstin Meguro är en äldre form med sammanlagt 99 rörelser. Utifrån österländsk medicinska principer använder Kerstin Meguro både Taijichuan och QiGong i hälsofrämjande syfte. Hon utgår från sin erfarenhet som österländsk terapeut när hon undervisar, med syfte att skapa balans i kropp och psyke, väcka kroppsmedvetenhet och skapa balans mellan olika meridiansystem i kroppen. Detta anses stärka och balansera självläkningsprocessen i kroppen som i sin tur främjar hälsa. Undervisningen i Taijichuan och QiGong sker i grupper om 6–8 individer. Varje session varar i ca en timma och hålls en gång i veckan under de första sex veckorna och en gång varannan vecka under resten av behandlingstiden.
Japansk akupunktur genomför av leg. akupunktörerna Taizan och Kerstin Meguro. Det som utmärker denna terapiform är att den, med sina mjuka stimuli, sina förfinade tekniker och med tunna engångsnålar är en effektiv, smärtfri behandlingsmetod som är mycket säker för patienten. Syftet med den japanska akupunkturen är som tidigare nämnts att balansera, stärka meridianerna snarare än att behandla diverse smärtområden. Diagnostisering sker med pulsdiagnostik, vilket innebär att man palperar radialisartären med hjälp av tre fingarar på vardera handled. Där ”läser man av” pulsen i olika positioner, vilket ger information om vilken meridian samt vilken/vilka punkter som bör behandlas. Terapeuten separerar aldrig patientens kropp och psyke i sina behandlingar. Vi kan som exempel ta en patient med ryggskott och en som fått diagnosen utbränd. I båda fallen är målet detsamma, att med hjälp av pulsdiagnostik konstatera vilket meridiansystem som är i obalans och därefter behandla utifrån österländskt medicinska principer för att uppnå balans. Balans uppås genom två huvudsakliga metoder: hou (tonifiera) eller sha (sedera). Dessa två tekniker bestäms bl a med hjälp av nålens tjocklek/längd, hur djupt/ytligt, snabbt/långsamt man sticker, vilket håll man riktar nålen åt samt vilka punkter på meridiansystemet man väljer.
Kognitiv terapi bedrivs av leg. psykolog, leg. psykoterapeut Teresa Arellano. Kognitiv korttidsterapi är en mål- och probleminriktad, strukturerad, aktiv och direktiv behandling. Terapiformen förutsätter att patienten är motiverad till förändring och är villig att arbeta utifrån den kognitiva modellen. Patienten ska m a o vara aktiv, ta ansvar för sin del av behandlingen och vara beredd att arbeta med hemuppgifter, vilket är en viktig beståndsdel i behandlingen. I en bedömningsfas inkluderas anamnesen, patientens aktuella problem, analys av den informationen som leder till en problemformulering och strategier för att åstadkomma en förändring. Patienten är delaktig i insamlingen, analysen och syftet med informationen. Redan under bedömningsfasen blir patienten inskolad i den kognitiva modellen och bidrar med information genom anpassade hemuppgifter. Det centrala är att patienten kan, utifrån en klinisk intervju samt frågeformulär, få en bild av sina problem. Däri ryms även orsaker och konsekvenser av ett specifikt mönster. Vad är det för grundantagande om sig själv, andra och omvärlden som är specifika för denna patient och på vilket sätt har dessa faktorer påverkat patientens liv och det aktuella tillståndet? Vilka strategier använder sig patienten av för att hålla sig fungerande? Här kan terapeuten identifiera mycket negativa inre övertygelser hos patienten, vilka har bidragit till utbrändhet och/eller depression. Genom att ”rita en karta” över problemet och dess orsaker kan en förändringsprocess påbörjas. Den kognitiva terapin bedrivs individuellt under 12 till 20 sessioner à 50 minuter, en gång i veckan.
Psykodynamisk terapi bedrivs av leg. psykolog, leg. psykoterapeut Adela Zyto som bedrivit denna terapiform i över 25 års tid. Det antagande som ligger under den psykodynamiska terapin är att psykologiska faktorer styr människors upplevelser och handlingar. Dessa till stor del omedvetna krafter kan ses som begripliga uttryck för en underliggande konflikt och de kommunicerar något av innehållet i denna konflikt. När den underliggande konflikten bearbetas kommer klientens symptom att träda tillbaka eftersom de då inte längre fyller någon funktion. I det här sammanhanget kommer Adela Zyto att erbjuda korttidsterapi som innebär 12 till 20 sessioner à 50 minuter, en gång i veckan. Ett fokus som omfattar den centrala problematiken hos patienten kommer att formuleras. Inom den terapeutiska ram som sedan kommer att dras upp kommer patienten att få större insikt i sitt sätt att hantera sina problem, få större valmöjlighet eller handlingsfrihet att gå vidare i livet och kan då undvika lösningar som leder till psykiska eller fysiska besvär.
Psykologen David Jinder leder kognitiv-beteende preventionsprogram för stressrelaterade besvär. Grupprogrammet riktar sig till arbetande personer som befinner sig i riskzonen för stressrelaterad ohälsa.Stresshanteringsprogrammet är indelat i åtta moduler. Sammanlagt omfattar dessa femton sessioner om vardera två timmar. De första fyra modulerna är ägnade åt att introducera programmet och grundläggande stresshanteringsfärdigheter.
När Du lärt Dig stresshanteringens ABC, ägnas de nästkommande två modulerna (5 och 6) åt att kombinera och applicera dem i vardagen, vilket involverar:
Att lära sig förutse och planera för potentiellt stressfulla situationer.
Att lära sig bli och förbli lugn även i oförutsedda stressituationer.
Modul sju handlar om att öka Din generella stressresistens. Tonvikten läggs vid hur Du lär Dig att öka din stresstolerans genom att schemalägga ”angenäma avbrott” i Din dagliga rutin.
Den sista modulen ägnas åt hur Du skyddar Dina färdigheter, hur Du lär Dig strategier som gör stresshanteringen till en livslång vana.
För att systematisera och vägleda detta programs praktiska inslag, har vi utvecklat en serie ”hemuppgifter”. Många tycker kanske att ”hemuppgifter” är ytterligare en belastning och att det kan vara svårt att finna tid för dess genomförande. Men hemläxor (inte mer än tjugo minuter per dag) är också väsentliga för inlärning. Vi har utformat hemläxorna som korta, lättarbetade och relevanta dagliga rutiner.
Marie Söderström är leg. psykolog och doktorand vid IPM/Karolinska Institutet med särskild inriktning mot sömn och återhämtning. Marie ger konsultation och behandling vid sömnbesvär och sömnstörningar. Att sömnen försämras och sömnmönstret störs är mycket vanliga besvär som följd av stress och vid utbrändhet. I behandlingen ingår att lära sig mer om hur sömnen fungerar, att bli medveten om sina egna sömnvanor och lära sig förändra en del av dem för att gynna en förbättrad sömn.
Utvärderingen av behandlingens effektivitet genomförs av beteendevetaren fil dr Giorgio Grossi, forskare vid IPM. Behandlingens effektivitet utvärderas med upprepade enkät- och fysiologiska mätningar (puls, blodtryck och salivcortisol). Varje mätning pågår under en 24-timmars period. Under observationsdygnet ombeds patienten att fylla i ett frågeformulär (se nedan), registrera puls och blodtryck (4 ggr) med halvautomatisk apparatur, samt insamla saliv för bestämning av cortisol (4 ggr) med hjälp av Salivette. I samband med de fysiologiska mätningarna ombeds patienterna att fylla i en dagbok för registrering av aktivitets- och känsloskattningar.