Kvinnor och hemstress

May Blom och Jenny Davidsson, Preventiv Medicin, Karolinska Sjukhuset

Kvinnor upplever mer stress i hemmet än män som istället är som mest stressade under arbetsdagen. Denna skillnad i upplevelse avspeglas även i arbetande mäns och kvinnors kroppsliga stressreaktioner. När arbetsdagen är slut och det är dags att gå hem sjunker mäns blodtryck och stresshormonhalter medan kvinnors ökar. Män kopplar  uppenbarligen av i hemmet medan kvinnor erfar att belastningen ökar; nu är det dags att ta itu med barnen och hushållsarbetet. Trots att den svenska kvinnan idag förvärvsarbetar i nästan lika stor utsträckning som mannen har förväntningarna på hennes roll i hemmet inte förändrats mycket, det är fortfarande hon som bär huvudansvaret för matlagning, tvätt och städning. Det är inte överraskande att många kvinnor upplever stress till följd av oförenliga roller.

Generellt sett bör kvinnors inträde på arbetsmarknaden ses som något positivt då kvinnor som arbetar visat sig vara både friskare och må bättre. Huruvida kvinnor mår bra eller inte beror till viss del på deras arbetsförhållanden men allra mest på hur de upplever klimatet i familjen. Konflikter inom familjen och osäkerhet i föräldrarollen är faktorer som bidrar till hemstress, likaså ett kärlekslöst förhållande till maken. Intensiv och långvarig hemstress kan på sikt vara skadlig för hälsan. I en ny studie av svenska kvinnor med hjärtsjukdom hade de som levde i ett krisfyllt och kärlekslöst äktenskap tre gånger större risk för att återinsjukna i hjärtsjukdom än de som levde i ett harmoniskt äktenskap. En trolig orsak till detta samband är att kvinnor som upplever stress i äktenskapet inte orkar ta hand om sig på samma sätt som kvinnor som lever i harmoni, t.ex. genom att motionera och ta föreskriven medicin. En annan förklaring kan sökas i den negativa påverkan långvarig stress har på kroppen och hjärtat i form av bl.a. ökade halter stresshormon och ökad levringsförmåga i blodet.  

Att stress inom hem och familj är en betydande faktor för hjärtsjuka kvinnor har man sett i forskningsprojektet “Friskare Kvinnohjärtan”, där kvinnor som haft hjärtinfarkt i grupp får träna sig i att lägga om livsstil. Förutom att lära sig om hur kroppen och hjärtat fungerar, får gruppmedlemmarna även träna sig i olika sätt att minska stressen i sitt liv. Mycket av kvinnornas stress härstammar ur ständiga försök att balansera olika roller i och utanför hemmet. Flera av kvinnorna tror själva att stressen i deras liv varit en bidragande faktor till att de blev sjuka. Så här uttryckte sig en kvinna: “Hos oss var det alltid kvinnans roll att vara den som värnade om alla och såg till att hemmet var en harmonisk och glädjefylld plats där alla kunde växa och må bra, där det serverades hembakat bröd och näringsrik mat , där det var städat och vackert. Att på samma gång klara ett krävande heltidsarbete som för mig ofta innebar att lösa problem och konflikter, det var svårt . Kraven blev för stora, framför allt de krav jag ställde på mig själv, och jag fick en hjärtinfarkt.”  

Känslan av otillräcklighet inför livets krav som kvinnan ger uttryck för är inte ovanlig. Avgörande för huruvida kvinnan upplever de olika krav som ställs på henne som utmanande eller negativa är hennes upplevelse av kontroll. Hinner hon med det hon vill och tycker är viktigt upplever hon hög kontroll och situationen blir stimulerande. Har hon däremot svårt att skapa balans mellan arbete, familj och hem minskar kontrollen, vilket lätt föder känslor av olust. Kvinnans roll är i större utsträckning än mannens dikterad av andra familjemedlemmars behov, därmed minskar hennes kontroll över kraven i hemmet. Såväl samhällets som kvinnans egna attityder anmodar henne att sätta andras väl och ve i första hand.

Vad kan du då som kvinna göra för att öka kontrollen och välbefinnandet i ditt liv?
För det första är det viktigt att du lär dig ge akt på dina stressignaler. Vid långvarig stress angrips såväl tankemässiga, känslomässiga, beteendemässiga och fysiologiska funktioner. Vanliga stressymtom är minnes- och koncentrationssvårigheter, bristande förmåga att tänka långsiktigt och att lösa problem, känsloutbrott i form av gråtattacker och raserianfall, känslor av nedstämdhet och uppgivenhet, låg stresströskel, sömnsvårigheter, muskelspänning och andra kroppsliga problem såsom magkatarr, huvudvärk, smärta, yrsel och infektioner. Om du besväras av dylika stressymtom och de inte är övergående bör du fundera över vad det är som skapar stressen och vad du kan göra åt det. Här följer några praktiska exempel på hur du aktivt kan minska stressen i ditt liv:

• För dagbok över stressen i ditt liv och hur dina stressreaktioner ser ut. Fundera över om du kan undvika eller ändra på de situationer som utlöser stress.
   
•  Dela upp en cirkel i olika tårtbitar, skriv det du ser som viktigt i ditt liv i bitarna. Jämför denna “drömtårta” med hur det förhåller sig i dagsläget och se om du kan ändra på något redan idag. Skapa balans mellan arbete, familj, fritid och egenvård och schemalägg hur mycket tid/utrymme de olika delarna ska få.
   
• Pyssla om dig och gör saker som stärker självkänslan; sov och ät på regelbundna tider, reservera ”egen tid” som du kan ägna åt dig själv, t.ex. något fritidsintresse, avslappning eller motion.
   
• Sök socialt stöd hos människor som ger kraft och glädje.
   
• Prioritera och välj bland olika aktiviteter, träna dig i att säga nej, till andra och dig själv.
   
• Sätt rimliga mål och minska prestationskraven, träna dig i att låta tidningar ligga framme, att ha dammråttor under sängen och att inte ha maten färdig när gästerna kommer – se att det inte leder till någon katastrof!

Slutligen; stressas inte av att du måste stressa mindre. Det tar tid och envishet att förändra invant beteende. Tänk efter om det är någon av de föreslagna strategierna som du har lust att prova. Planera realistiskt för hur du ska kunna genomföra strategin, genomför den och utvärdera resultatet. Visa uppskattning gentemot dig själv för att du försöker minska stressen i ditt liv!

Referenser:
Björnberg U. Well-being among Swedish employed mothers with preschool children. I: Orth-Gomér K., Chesney M., Wenger N. editors. Women, stress, and heart disease. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates; 1998, p. 133-150.
Frankenhauser M., Lundberg U., Augustsson H., Nilsson S., Hedman H., Wahlström K. Stress, hälsa, arbetsglädje. Sammanfattning av Frankenhausers stress- och arbetsforskning. Resta Grafika AB; 1992.
Moen P. Women’s roles and health: a life-course approach. I: Orth-Gomér K., Chesney M., Wenger N. editors. Women, stress, and heart disease. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates; 1998, p. 111-132.
Orth-Gomer K., Wamala S., Horsten M., Schenck-Gustafsson K., Schneiderman N., Mittleman M. Marital stress worsens prognosis in women with coronary heart disease. JAMA, in press.